Äntligen....
är han här lilla Elliot. Efter 6 långa dagar övertiden så kom han tillslut i lördags morse kl 05.37 för att vara exakt. Här kommer storyn. I fredags kväll så va det som vanligt lite god mat och idol som gällde. Efter idol så blev det lite film. På dagen så hade jag varit ute och gått en promenad på ca 6 km( allt för att det skulle komma igång) men hade inte en känning till att nått va på g. Så, när vi tittar på filmen så säger jag till Peter att nu är det en konstig känsla som känns ända ner till knäna och bara sekunden efter så är det som att någon drar en propp ur ett badkar, nu e klockan 23.30. Ringer in till förlossningen och berättar att vattnet har gått men att jag inte har några verkar. Hon säger till mig att gå och lägga mig och så får jag en tid kl 09.00 på lördagsmorgon. Peter ringer sin pappa och berättar läget och säger att vi inte ska vara där förrän imorn men han kommer redan nu ifall vi skulle få åka in tidigare. Och tur var det för när klockan e strax efter 3 så går jag upp och fixar lite och sedan så åker vi in. Är inne kl 4 och 05:37 föds han. Allt gick jätte bra. Han vägde 3525 och är 51 cm lång. Julia med ytterligare en lillebror
Mina killar!!!
Det kommer mera!
ÅÅÅÅ vilken fin liten pojk! undra om han blir identisk lik sin mor som de andra två. Haha, de e ju som o dras tillbaka i tiden o se dig framför mig är jag ser korten på barnen =)